Annicka Engblom, moderat ledamot i försvarsutskottet, gav Criscom och de andra förbunden som samlats till årsstämma, en återblick i den svenska försvarsutbildarhistorien. Hon följdes av Försvarsutbildarnas nye generalsekreterare Bengt Sandström som gav oss sin vision framåt.
Landstormen 10.0
Annicka Engblom, ledamot i RD försvarsutskott (m)
Annicka tog avstamp i nuvarande Försvarsutbildarnas 100-åriga historia och hur samhället generellt och totalförsvaret speciellt sakta har utvecklats under dessa år. Som före detta radiosignalist på HMS Stockholm och tidigare anställd på FRA har Annicka ett särskilt intresse för sambandets utveckling. Den långsamma utvecklingen illustrerade hon i skillnaden mellan den tjugoårsperiod som följde hennes värnplikt 1990, i slutet av Kalla Kriget, och de tjugo åren dessförinnan. Utvecklingsmässigt kröp kommunikationsteknologin framåt under Kalla Kriget. Skillnaden i förändringstakt är enorm efter 1990. Vårt beroende av kommunikationer har ökat kraftigt mellan 1990 och 2010 och utvecklingen pågår ständigt.
”Det finns en utsatthet idag i vårt digitala samhälle. Vad händer när elen klipps? Hur skyddar vi oss mot detta i samhället?” undrade hon och kom med det in på försvarsfrågan.
”Försvaret och frivilligverksamheten har också förändrats. Vi har tappat en hel del, t ex det allomfattande säkerhetsarbetet. Hesa Fredrik – barnen vet att det ljuder första måndagen varje månad (varje kvartal ska vara korrekt/ reds.anm.), men vilka barn känner egentligen till vad det betyder? Och telefonkatalogens samhällsinformation – ’om kriget kommer’ – är borta. Vem använder sig överhuvudtaget av en telefonkatalog idag? Där har vi en hel del att återhämta,” menade hon med hänvisning till den folkförankring som totalförsvaret hade då.
Moderaterna satte försvaret under lupp 2006, sade hon, och mer eller mindre lyfte på varje sten – materielförsörjning, hotbild, ekonomin, kompetenser och personalförsörjningen. I de två senare ingår frivilligreformen och den pågående omstruktureringen. Det kommer att ta tid innan allt faller på plats, menade hon. Med tanke på tempot i reformerna så får man kanske hoppas på ATT det faller på plats.
Annicka tog förstås upp frivilligrörelsen. En förändring för frivilligförbunden är medelstilldelningen. Innehåll och aktiviteter är nu viktigare än förbundens storlek, något som Criscom ställer sig helt bakom. Vad gäller Försvarsmaktens personalförsörjning kan hon se en roll för oss rikstäckande förbund.
”Ni sitter på kompetenser och kan vara en del av flödet in och ut ur Försvarsmakten. Civil-militär samverkan lägger politikerna också mycket fokus på,” fortsatte hon. ”Försvarsutbildarnas roll i insatsförsvaret är mycket viktig. Ni är ett komplement till totalförsvaret. Vi måste få igång en diskussion i samhället som liknar den som fanns tidigare,” och, precis som Försvarsutskottets kanslichef Ingemar Wahlberg som vi träffade i höstas, tryckte hon på betydelsen av lobbying mot våra politiker.
”Landstormen 10.0 eller Försvarsutbildarna är en viktigare 100-åring än någonsin.”
Visioner utifrån
Bengt Sandström, numera civil och generalsekreterare i Försvarsutbildarna
Bengt Sandström hade ingen större erfarenhet av frivilligförsvaret när han blev tillfrågad om att ta över efter Leif Tyrén som Försvarsutbildarnas generalsekreterare. Inte så mycket mer i alla fall än att det hade ingått att utbilda hemvärnet som ’ung officer’. Han åker nu land och rike runt för att träffa förbunden, något som han just på grund av sin bakgrund ser som mycket betydelsefullt.
”När jag fick frågan i somras om jag var intresserad av att bli generalsekreterare bad jag att få tänka efter först, jag ville titta på vad det skulle innebära. Jag funderade, besökte kansliet, Försvarsmakten, politiker och formade en tanke om relevansen. ” Vad han kom fram till var att det skulle bli ett kanonjobb och att vi har relevans. Han menade bland annat att det finns en god jordmån i Försvarsmakten om vi kommer med bra kostnadseffektiva lösningar.
”Försvarsmakten har fullt upp med sitt och tittar inte på frivilligrörelsen, men alla är intresserade av att utveckla försvarsförmågan effektivt.”
Bengt är säkert van vid frågan om värnpliktens nedläggning (eller snarare nedfrysning) och berörde den, men var tydlig med att det tjänar ingenting till att se bakåt. Förändringen är baserad på den säkerhetspolitiska och tekniska utvecklingen och de värnpliktiga skulle inte heller ha fungerat i dagens konflikter.
Något som vi har tappat emellertid med nedfrysningen är folkförankringen anser han och är inne på samma tema som Annicka. Han menar att Försvarsutbildarna i hans vision står på fem ben.
- Folkförankringen. Vart kan man som allmänt försvarsintresserad person idag knyta sig? Försvarsmakten har fullt upp med sitt och klarar inte av folkförankringen. Vidare menade han att Försvarsutbildarna inte är leverantör till Försvarsmakten och MSB, utan till det svenska folket. ”Skulle vi bara vara leverantör till Försvarsmakten så skulle det bara handla om GU-F och då är vi snabbt borta. Det gynnar inte svenska folket.” Här menar han att försvarsupplysningen kommer in, på en högre nivå än upplysning om olika vapenslag, mer ’vad ska vi med försvaret till?’
- Personalförsörjningen i Försvarsmakten. En roll för Försvarsutbildarna skulle kunna vara att ’varmhålla’ de tidvis tjänstgörande och hålla deras kunskaper uppdaterade mellan deras tjänstgöringsperioder.
- Ungdomar. Ge dem en smak av den riktiga verkligheten i försvaret, om värdegrunden, förhindra att de slutar i förtid för att det inte var vad de hade förväntat sig.
- Avtalsbefattningarna. Många ur hemvärnet och de tidvis tjänstgörande sänker sin lön när de åker in och övar. Försvarsutbildarna skulle kunna hålla uppe deras kompetens mellan tjänstgöringsperioderna och det skulle dessutom få sjukpenningsgrundad inkomst. Utbildning av stabspersonali de internationella insatserna.
- Den civila krishanteringen / MSB. Denna del växer. Idag arbetar Försvarsutbildarna mot kärnkraftlänen med deras krishanteringssystem. Kompetenspooler är också aktuellt.
”Bottenplattan för mig är att vi är en folkförankringsrörelse. Vi är idag det största frivilligförbundet. Det största ekonomiska förbundet, vi har kompetenser, satsar resurser på utbildningsledare och vi har ett bra kansli. Det kommer att bli en del utmaningar för förbunden – mer uppdrag, mer försvarsinformation. Men vi har definitivt en framtid. Det finns en lyhördhet hos politiker och Försvarsmakten.”
Förbundsstämman
Därefter tog de olika förbundens enskilda stämmor vid. Det börjar bli tradition att ett antal av de rikstäckande förbunden har gemensamma stämmor och detta år träffades återigen Criscom, Psyopsförbundet, Miljö & Hälsa, CBRN-förbundet, KavJäg-förbundet, men nu också tillskottet Musikerförbundet. Än en gång var det Karlbergs slott som var platsen för stämmorna och efterföljande middag, för egen kostnad, hölls på Militärsällskapet.
Innan Criscoms stämma tilldelades Christer Eklund, som avgick som styrelseledamot, Criscoms förtjänstemedalj i guld och blev dessutom hederlsledamot. Vår medlem Stig Skallak fick Criscoms förtjänstmedalj i silver för förtjänstfulla insatser för förbundet. Han kommer att motta tecknet vid ett senare tillfälle.
Protokollet från stämman publiceras inom kort.
Hanna Lönn